Rethosta och körglädje

Har lyckats bli förkyld, trots alla försök att undvika baciller. Hoppas verkligen att Älvan klarar sig. Snoret står jag ut med, huvudvärken är överkomlig, men rethostan.. fruktansvärt irriterande. Sen jag slutade röka (ja, pre preggo tid) kan jag inte minnas att jag hostat alls men nu gör jag det iaf. Mannen i mitt liv kör upp i dag. Precis som jag väntade han in i det sista med att ta itu med körkortet. Jag klarade uppkörningen samma vecka som gravtestet visade positivt, en stor vecka i mitt liv. Sen ett par veckor är jag också nybliven bilägare (efter snart ett år av lånebilar), det är en gammal bil (eller ganska iaf), tänkt att bli vår "andra bil", men som jag tycker om den bilen. Inte så mycket själva bilen som allt den representerar för mig. Frihet och oberoende! Svårt att förklara eftersom har med gamla trasiga relationer att göra så jag säger bara att det är stort för mig. Om några timmar kan jag förhoppningsvis få dela min bil med en nybliven förare. Hoppas!