Drömmer om spackel, fix och fog

Det finns inte ord för hur mycket jag längtar tills denna rust är över. Ställde klockan på åtta för att få upp familjen så vi kommer iväg till huset men det är bara jag som är uppe. Älvan sover fortfarande efter en morgonslurk och det känns brutalt att väcka upp henne men vi har en lång dag framför oss. Jag ville komma igång tidigt eftersom vi ska göra ett avbrott för besök hos gammelfarmor och gammelfarfar. De har fortfarande inte träffat Älvan så det är på tiden men de bor en bit bort så det blir en tur med "nya" bilen. Borde kanske blogga mindre och sätta lite fart istället.